Vårvindar viner över Gotland när Visbys nya kongresshall invigs under stort kalas med över femhundra gäster. Festfixaren Viktor Algård står för det glittriga arrangemanget, men det ska bli hans sista fest. Dagen därpå hittas han mördad i byggnaden. Kommissarie Knutas tvingas leta motiv bland en grov tonårsmisshandel, en introvert fårbonde, en hemlig älskarinna och en försmådd konkurrent. Utredningen ställer honom inför tuffa dilemman, både som tonårspappa och polischef.
Jag har tyckt om Mari Jungstedts gotlandsförlagda kriminalromaner ända sedan jag läste den första, Den du inte ser. Hon har en förmåga att fånga läsaren och att driva storyn framåt, utan att trassla in sig. Den mörka ängeln är inget undantag. Jungstedt skildrar skickligt Gotlands speciella miljöer och hur de påverkar människorna som bor där, samtidigt som personporträtten aldrig blir överdrivna. Kommissarie Knutas är en högst mänsklig polis, likaså hans kollegor – det är inte frågan om några broilersnutar utan om vanliga människor med speciella yrken. Även i Den mörka ängeln får vi följa journalisten Johan Berg och hans fru Emma, och deras liv tillsammans som än en gång knyts samman med Knutas polisutredning.
Som ni förstår gillar jag Jungstedt. Den mörka ängeln är kanske inte den “gastkramande psykologiska thriller” som Adlibris vill ge sken av, utan snarare en kriminalgåta med många utvägar.
Av mig får Den mörka ängeln Betyg: 4 out of 5 stars