Rebecka Martinsson är tillbaka i Norrbotten. Efter att ha varit inlagd på psyket i Stockholm reser hon upp till Kiruna igen, för att skrapa ihop de delar av henne som finns kvar. Hon bosätter sig i sin mormors gamla hus i Kurravaara, och begrundar sitt liv och sina val. Det tar inte lång tid innan hon blir erbjuden ett jobb som åklagarjurist.
En halvnaken man försöker rädda sitt liv ute på isen och finner en mördad kvinna i en ark. Vem är hon? Hur har hon hamnat i arken? Vad är det för märklig bandformad brännskada hon har runt vristen? Anna-Maria Mella och hennes kollega Sven-Erik Stålnacke behöver hjälp när spåren pekar mot den internationella affärsbranschen…
Detta är Åsa Larssons tredje deckare om juristen Rebecka Martinsson och poliserna Anna-Maria Mella och Sven-Erik Stålnacke. Böcker som hade kunnat vara dussindeckare, om det inte vore för att Larsson har skapat sig ett alldeles eget utrymme i den svenska deckarströmmen. Larssons böcker utspelar sig i Kiruna, vilket ger dem ett uppfriskande norrländskt perspektiv. Att Larsson dessutom fokuserar på de kvinnliga karaktärerna och låter männen komma i andra hand gör att de känns än mer intressanta.
I Svart stig får läsaren en inblick i den svenska och internationella affärsvärlden – med dess mutor, korruption och balanserande på repet som avgör vad som är lagligt och vad som inte är det. Och det är detta som gör att jag älskar deckarberättelser – förmågan att föra läsaren in i en ny värld och avslöja dess solkiga, svarta sidor.
Åsa Larsson skriver trovärdigt och målande om sitt norrland, och genom hennes språk blir karaktärerna levande. Ändå tappar Svart stig lite i tempo, förutom i slutet som är en uppvisning i rafflande deckaravslutning. Ibland önskar jag att Larsson kunde låta hoppen i tiden och miljöbeskrivningarna vara, och fokusera på att föra storyn framåt. Det känns helt enkelt som om Larssons ambition att få med så mycket som möjligt i boken slår tillbaka på henne själv. Ändå är Svart stig en mycket läsvärd bok, framförallt tack vare sitt norrländska och kvinnliga perspektiv.
[rating: 3.5]
Denna recension finns också på PocketBlogg.se