Klart man kan sin Melodifestivalenhistoria!! Hur många rätt får du på DNs Melodifestivalentest?
Inlägg taggade ‘dn’
Nu räcker det!
Jag misstänker starkt att Tuss och alla andra som röstat Nej i den här webbfrågan på DN.se är skvatt galna, alternativt förklädda eskimåer som spridit sig bland befolkningen för att propagera för evig istid. Nåt är det som är fel på dem, i vilket fall som helst.
Ge mig vår. NU!
Universum och jag
DN skriver om en helt fantastisk YouTube-video om universum som vi känner det. Filmen är gjord av American Museum of Natural History i New York, och skapad med en svensk grafikmotor. Jag såg filmen för första gången igår, och den gjorde åtminstone mig otroligt ödmjuk inför hur galet stort universum är, och hur liten och obetydlig jag är i jämförelse. Se den!
Rimstuga på DNs redaktion

Dagens asgarv går till redaktionen på DN.se, som tydligen har börjat smutta på Glöggen i förväg och ställt till med rimstuga. Otroligt roligt initiativ!
Posted via email from Sjumilakliv
Breda vägar på månen
Hej Konsument!
Jag gör helt enkelt så att jag snor DN På Stans frågeformulär Hej Konsument! och låtsas att det är mitt eget.
Bästa promenad: På mjuka skogsstigar, eller längs havet.
Favoritgata: Har ingen.
Favoritdrink: Dricker sällan drinkar, men en Cosmopolitan kanske? Annars ett glas vitt. (ja, jag är otrendig)
Äter lyxmiddag på: Växbo Krog, kanske?
Bästa mikromaten: Min alldeles egna pasta m pastasås på svamp & bacon.
Favoritförort: Ehm… bromma? Kan inget om Stockholms förorter.
Fikar gärna på: Waynes Coffee. Eller vilket fik som helst med Wifi.
Bästa lunchställe: Något med brett utbud – jag vill kunna välja!
Bästa brunchen: Skogis Café, Umeå.
Bästa kaffet: Ingen aning – dricker inte kaffe… men en god färskpressad apelsinjuice bangar jag inte för.
Bästa konsertlokalen: Kungliga Operan.
Bästa baren: har jag inte hittat ännu.
Här bjuder jag mamma & pappa på middag: Hemma. Eller Axmar Brygga?
Senaste Stockholmsupptäckt: Det går ju faktiskt att hitta i den här stan… wow.
Senaste teaterföreställning: Nån lokal fars.
Senaste utställning: Minns inte.
En bra gå bort-present: En bok! Boken är den bästa gå-bort-presenten!
Favoritlyxartikel: Dyra hår- och hudprodukter.
Läser just nu: ”Blodsarv” av Denise Mina.
Läser helst: Deckare och berättelser som får mig att fundera över människan och samhället. Alltid i pocket.
Favoritråvara: Svamp!
Favoritfärg: Rött och svart.
Favoritmärke: Har inget… som småstadsmänniska är man inte bortskämd. Kappahl är väl inget märke?
Favoritskor: Ecco Outdoor.
Klädkonto per månad: Extremt litet – några hundra i månaden?
Dricksprocent: 10%.
Modeförebild: Någon med väldigt avslappnad stil… eller Marit Bergman, för inspiration!
Motionerar: Inte jätteofta, och helst promenader.
Mest överskattade affär: NK.
Det dyraste jag har köpt: Huset.
Favoritprodukt på Systemet: Vitt vin.
Favoritprodukt på Apoteket: Losec Mups.
Bästa fyllekäket: Hamburgare! Hamburgare i mängder!
Lyssnar på: Alicia Keys, Muse, James Morrison, Marit Bergman, Maia Hirasawa, Greg Laswell och många fler.
Bästa förfestmusiken: Hiphop & RnB.
Senast gnolade: Alicia Keys ”Doesnt mean anything”.
Senast köpta skivan: Erik Hassles ”Hassle”.
Mitt sämsta köp någonsin: En tight leopardmönstrad, urringad top. Men det är förlåtet, jag var bara 13 år…
Dansar helst till: HipHop och RnB!
Senaste impulsköp: Sisådär tio böcker på bokmässan.
Senaste fyndet: ..sisådär tio böcker på bokmässan.
Senaste secondhandfyndet: Det var så länge sen jag fyndade på second hand… jag minns inte.
Fulaste klädfärg: Illgrönt och lysgult. Och rosa!
I dvd:n: Just nu? Twilight.
Användbar pryl: Pincett. Man kan använda dem till massa saker.
Mode jag aldrig vill se igen: Bara magar, och lårhöga stövlar. Jag får utslag av lårhöga stövlar…
Värsta huvudbonaden: Truckerkeps känns rätt trist.
Bästa huvudbonaden: En helt vanlig hederlig mössa duger gott.
Favoritaccessoar: Scarf. Helst röd. Eller palestinasjal.
Transportmedel: Apostlahästar och buss.
Återvinner: Jodå, här återvinns det mesta.
Hejar på: Folk jag känner – det där med sport har aldrig varit något för mig.
Så får jag tiden att gå i kollektivtrafiken: Spotify och twitter i mobilen och en bra pocketbok löser alla tråkighetsproblem. Lovar!
Veckans Lantis: Sjumilakliv!
Eftersom jag är en fullfjädrad Lantis och dessutom inte har vett att skämmas för det, bestämde jag mig för att fylla i På Stans Veckans-Lantis-enkät precis som coola människor som Promoe och Peter Wahlbeck har gjort. Here we go!
Var och hur bor du nu?
– I hus på landet i södra Norrland, mitt emellan två städer.
Varför har du valt att inte bo i Stockholm?
– Jag tror inte jag skulle trivas där. Det är för mycket folk, för stökigt, rörigt och högljutt (även om jag älskar Stockholm också). Landet eller mellanstora städer passar mig bättre.
Har du testat det någon gång?
– Nej. Jag tänkte bo i Stockholm efter att jag slutat på Universitetet, men ett förhållande sprack och jag hamnade här istället.
När du hör ordet Stockholm, vad är det första du tänker på?
– Stress. Stress, folkfyllda gator, snabbt tempo och ytlighet.
Hur går snacket om Stockholm där du bor? Är det något man pratar om?
– De flesta håller nog med om att det är en vacker stad och att det kan vara kul att vara där ibland, men framförallt pratar man om omöjligheten att flytta dit pga bostadsbristen. Att flytta till Stockholm finns inte på kartan, om man inte har väldigt goda kontakter.
Minns du första gången du var i Stockholm?
– Jag har släkt där, så jag minns inte första gången jag var i Stockholm – då var jag för liten. Däremot minns jag min barndoms turer till Stockholm och till min faster där. Det var i Stockholm jag åt Pizza och Tacos för första gången, exempelvis.
Är det ”dumt” rent karriärmässigt att inte bo i Stockholm?
– Njae – i min bransch finns det ju jobb i övriga delar av landet också. Men visst skulle jobbmöjligheterna vara fler i Stockholm, och lönerna högre.
Hur brukar du bo när du är i stan?
– Hos min faster vid St Görans Sjukhus eller hos någon kompis. Räknar kallt med att få krascha hos Suzanne några gånger
Vad missar du absolut inte när du är i Stockholm?
– En tur in på Pocketshop. I övrigt är det inget särskilt jag absolut måste göra – även om jag alltid gillar att insupa atmosfären.
Bästa Stockholmsupplevelsen?
– Svårt. Troligtvis någon av de konserter jag gått på (Alicia Keys eller Björk kanske?), det där fikat på R.O.O.M med en god vän eller en sen natt när man ramlar ”hem” från nån fest.
Hur upplever du den typiska stockholmaren?
– Som typiska svenskar i allmänhet, men kanske lite mer ytliga och självfixerade. En typisk Stockholmare för mig anser att världen slutar utanför tullarna och att Stureplan är det enda som gäller – det är med andra ord ingen rolig eller intressant person.
Vem personifierar stockholmaren för dig?
– Någon i stil med Katrin Zytomierska.
Posted via email from Sjumilakliv
Avdelningen konstiga rubriker
Jag satte mitt morgonthé i halsen när jag såg följande rubrik:
Jag såg givetvis framför mig hur en hel mobb med galna människor springer ut på en äng, greppar tag i en häst och springer iväg med den i full kareta bort mot en skog eller närmaste DN-tält. Men det var visst inte riktigt så.
Synd, för det hade varit roligt att se…
Vi är internet
Och man kan inte bli annat än inspirerad när man läser följande:
I ett försökt att göra det begripligt jämförde han under en föreläsning 2007 internet med den mänskliga hjärnan. I dag görs omkring 100 miljarder klick per dag på ett nät bestående av webbsidor som fogas samman tack vare 55 triljoner länkar.
- Det är nästan lika många som synapserna i din hjärna. Den fungerar ungefär likadant som internet, men din hjärna fördubblar inte sin kapacitet vartannat år, säger han.Slutsatsen lyder att internet år 2040 kommer att ha överträffat hela mänsklighetens hjärnkapacitet i processorkraft. Konsekvensen blir att maskinen han talar om förkroppsligas; den kommer alltid att finnas i eller omkring oss. Människans uppgift blir att ge nätet en fysisk kropp. Och i stället för att maskinen är vår förlängda arm blir våra sinnen en förlängning av maskinen, menar Kelly.
…DN Kultur alltså. Läs.
Lösaktiga grisar
Alltså, det finns ju vissa nyheter – eller rubriker – som helt enkelt får mig att skratta.
Är grisen lössläppt, det vill säga lösaktig? Ligger runt? Har massor med flickvänner, hos lokala vildsvin? Har vi någonsin, tidigare, hört talas om promiskuösa grisar?
Och betyder hans utsläppning ur karantänen att han numera kommit ut – som vad? Hetero? Homo? Grissexuell?
DN’s nyheter ger en onekligen oändligt med tankar.
Pirat eller Miljöpartist?

Som ni ser ovan så ska jag rösta på Miljöpartiet i EU-valet, om jag nu ska grunda hela mitt beslut på DN’s EU-test. Så enkelt är det dock inte, utan i det här valet kommer jag Rösta Pirat. Varför? Enkelt. Därför att jag tycker att demokrati, yttrandefrihet och integritet är så viktiga frågor att de dominerar allt annat. Har vi inte demokrati, yttrandefrihet och rätt till integritet gentemot stat och företag spelar det ingen roll vad vi gör åt jobben eller vilket jordbruksstöd vi har.
Fråga dem som levt under förtryck i exempelvis fd Sovjet, Kina eller Tyskland, vad de tyckte var viktigast. Jag tvivlar de nämner ”skatterna!” som viktigaste fråga.
Läs även andra bloggares åsikter om EU-valet
DN glömmer värphönan

DN skriver idag om hur klimatsmarta ägg är. För att producera 60 gram ägg och dess protein krävs nämligen, i jämförelse med andra djurslag, mycket lite foder. Och det gör äggen klimatsmarta.
Vad DN inte tänker på är vem som förlorar på det hela. Och denna någon, är hönan. Hönan, som avlats fram genom ett ständigt korsande av olika högproducerande raser tills man hittat den ultimata korsningen. Hönan, som är skapad för att kunna leva på så lite mat som möjligt och producera så mycket ägg som möjligt. Hönan, som om hon får leva frigående, lever med så många med-hönor att de blir stressade, hackar på varandra och sliter bort varandras fjädrar. Men tänk inte på det, hon är ju frigående och får sprätta fritt…
Nåväl. Vad jag tycker om den svenska äggindustrin är väl hyfsat allmänt känt, sedan jag skrev ett inlägg om ämnet. Jag ska därför inte upprepa mig.
Istället ska jag konstatera, att DN ännu en gång missar att tänka ett extra varv kring det de rapporterar om. Och den som förlorar på saken den här gången, är hönan.
<a href=”http://knuff.se/u/665593″>Fler om äggindustrin</a>
Mer om DN och könsroller
Lena kommenterade följande på mitt blogginlägg om DN och könsrollerna:
”Hmm, förstår om du inte är bevandrad i statistik, få är, men om man gått igenom så många som 523 personer i en så liten (faktiskt) målgrupp som gymnasieungdomar, så är nog risken stor att de kan uttala sig i generella termer om gymnasieungdomars surfbeteende.
Och varför skulle det inte vara en skillnad? Oavsett om den i sig är arvs- eller miljöbetingat (något som undersökningen inte försöker svara på), så finns enligt undersökningen signifikanta skillnader, är det så konstigt i sak? Det räcker, tycker jag, med att befinna sig i en skolmatsal på gymnasiet varje dag (som jag) för att förstå att tjejer faktiskt fungerar annorlunda som snitt betraktat än killar (tjejerna är avsevärt mer inriktade på att umgås och prata). Att det därutöver finns enskilda individer i respektive grupp som beter sig helt annorlunda, ändrar inte bilden av grupperna som aggregat.”
Till att börja med vill jag säga att jag är ganska, men inte väldigt, bevandrad inom statistik. Jag har lyckats knåpa ihop runt 130 högskolepoäng, där ett antal statistikkurser ingår. Går man in på SCB’s hemsida och söker lite på statistik om antalet gymnasieungdomar, så hittar åtminstone jag en uppgift om att det under läsåret 2008/2009 finns 245 329 stycken gymnasieelever som går ett program eller i anslutning till ett gymnasieprogram.
Jämför man siffran 256 329 (som alltså inte är alla svenska ungdomar i gymnasieåldern, det finns de som inte går gymnasiet också) med de 523 som man undersökt i artikeln, hävdar jag nog fortfarande att man inte bör dra på alltför stora växlar på det resultat man får efter en studie på 523 gymnasieungdomar. Framförallt inte om man lägger till att de 523 ungdomarna i studien bor i Stockholm, Sveriges största stad, och alltså har något annorlunda levnadsvillkor (utbud av fritidsaktiviteter etc) än ungdomar i, till exempel, en vanlig småstad som Örnsköldsvik eller Flen.
Dessutom betvivlar jag inte det minsta att man hittat skillnader mellan könen i studien och artikeln. Det som jag ställer mig frågande till, är varför man inte (från DNs sida, eller Stockholms stad som beställt studien) i presentationen av studien ställer sig frågan varför man hittar skillnader. Vad beror det på? Hur kommer det sig att de 523 studerade uppvisar dessa skillnader? Har det med deras biologiska kön att göra? Surfar man per automatik på sociala relations-siter om man föds med vagina? Eller kan det finnas andra aspekter (tex intressen, klassbakgrund, sociala konstruktioner om hur män och kvinnor ska bete sig) som också spelar in?
Nåväl. Nu har jag inte läst studien ifråga (även om jag förgäves letat efter den på stockholms stads hemsida), och ska kanske inte döma alltför hårt utifrån artikeln i DN. Ändå är jag en smula bekymrad av att dagstidningarna (till synes) okritiskt förmedlar resultat av studier utan att reflektera över studiernas tillvägagångssätt. Om man upprepar ett påstående tillräckligt många gånger, kan det nämligen bli till en sanning.
DN och könsrollerna

.
DN slår på stora trumman och skriver i sin nätupplaga (kanske i pappersupplagan också, vad vet jag?) om att en ny studie visar en tydlig skillnad mellan könen när det gäller internetvanor. Artikeln illustreras av en bild på en person vars ansikte är förlagd i skugga (läs: kille) som tittar på rosa (läs: tjejig) webbsida och har massa läskburkar brevid sig. I artikeln kan man läsa att det är Stockholms Universitet och Stockholms stad som tillsammans tittat på internetanvändandet bland 523 gymnasieungdomar.
523 gymnasieungdomar.
I Stockholm.
Och de görs till talesmän för hela ungdomsgenerationen? Ni tycker inte att ni dragit på lite väl stora växlar nu, DN? 523 gymnasieungdomar, delat på tre år, ger att man gjort undersökningen på en skola med ungefär 5 klasser per årskull. Det är en, i mina småstadsögon mätt, mycket liten skola. Eller åtminstone en liten del av en skola.
Nu har jag förvisso inte läst själva undersökningen (jag tror säkert den är väl genomförd på alla sätt och vis), men som vanligt när det gäller forskningsresultat om kvinnor vs män som lyckas tidningarna tappa den mest intressanta frågan av alla, nämligen hur:et. Det vill säga, hur kommer det sig att man i den här undersökningen har hittat signifikanta skillnader på surfvanorna hos tjejer och killar? Kan det ha att göra med en uppväxt där man lärt sig vad som förväntas av tjejer och killar? Eller kan det vara så att just de ungdomar man studerat har olika fritidsintressen? Olika bakgrund klassmässigt sett? Kanske olika mycket datorvana?
Om det skriver inte DN. Istället slår man fast att könsrollerna är fortsatt fast förankrade hos ungdomsgenerationen – eller åtminstone hos de 523 ungdomar som deltagit i denna studie. Förhoppningsvis är ungdomarna själva en smula mer vidsynta än så.

Gilla!


