RSS
 

Posts Tagged ‘politik’

Politik och magkänsla

17 Mar

Det är valår. Om sex månader kommer landet gå till val och bestämma vilket eller vilka partier som ska styra Sverige de närmaste fyra åren. Diskussionernas vågor går höga på både tidningarnas webbsidor, på mer eller mindre politiskt aktiva bloggar och på twitter.

Jag har alltid varit politiskt intresserad. Det började som tonåring, då jag influerades mycket av min syster som var sekreterare i Ung Vänster. Själv befann jag något mer i mitten på åsiktsskalan än min syster, och vi hade intressanta diskussioner om politik. Sedan dess har jag alltid följt med i debatten, gärna diskuterat med politiska företrädare i valstugorna och till och med varit medlem i ett politiskt parti ett tag.

Men i år verkar det vara som bortblåst. Mitt politiska intresse verkar inte finnas kvar överhuvudtaget. Jag skumläser igenom titlarna på de politiska blogginläggen på Knuff (som är i majoritet), men fastnar inte. Jag scrollar förbi politiska artiklar på tidningarnas webbsidor, utan att bli intresserad. Förhoppningsvis väcks mitt politiska intresse när vi kommer närmare valet, annars lär min röst i slutet på september baseras på magkänsla.

 
Kommentering avstängd

Posted in Politik

 

En sjuk sjukpolitik

13 Jan

Jag har full förståelse för att Försäkringskassans handläggare bara gör sitt jobb. De verkställer bara de regler som riksdag och regering har beslutat om. Det är inte upp till dem att bestämma hur vår sjukpolitik ska bedrivas, det är regeringen som ska göra. De har makten, möjligheten att förändra och göra rätt.

…men någonstans så måste ju även riksdag, regering och Försäkringskassan inse att de inte sitter på all kunskap när det gäller att bedöma huruvida en person ha arbetsförmåga eller inte. Händelsen ovan är ett alldeles för tydligt tecken på det. Kanske borde de inse att läkarna trots allt har fem års studier och ett antal års erfarenhet av att göra just sådana här bedömningar. Läkarna har inget annat än patientens bästa för ögonen, de vill ha ett snabbt tillfrisknande vilket även samhället tjänar på.

Det är sorgligt att människor ska behöva betala med sitt liv innan våra styrande politiker inser det.

 
View Comments

Posted in Politik

 

Rättigheter och skyldigheter på twitter

04 Jan

Jag kom att tänka på det här med skyldigheter på twitter idag. Jag läste nämligen en artikel som jag tyckte om, och länkade till den med texten om att jag kanske bestämt mig för vilket parti jag skulle rösta på i nästa val. Det tog inte lång stund förrän någon hade läst både min tweet och artikeln, och dragit in mig i en politisk diskussion. En diskussion jag själv inte var så värst sugen på, framförallt på grund av att jag vaknade med migrän imorse.

Det hela fick mig att fundera lite. Ska man alltid vara beredd på en diskussion när man skriver en tweet? Eller är det okej att avböja? Förvisso kan det anses blåögt att skriva om något politiskt och tro att ingen ska säga emot – twitter är ju fyllt av människor från olika delar av samhället, och självklart finns det ju alltid någon som tycker något annat än en själv. Å andra sidan bör vi kanske respektera att människor inte alltid är diskussionslystna till tänderna?

Jag vet inte vad jag tycker i den här frågan, däremot har jag lärt mig att inte twittra om politik (eller länka till en politisk artikel i mina tweets) när jag inte känner att jag orkar ta en diskussion. Alltid lär man sig något varje dag.

 
View Comments

Posted in Bloggar, Politik

 

Jag är gärna grön

22 Jun

Jardenberg Unedited skrev ett blogginlägg som kommenterade de allt fler gröna profilbilderna som sprider sig över Twitter. Folk lägger till ett grönt lager på sin profilbild för att visa solidaritet med Iran, vilket Jardenberg förvisso inte har något emot – men han tycker det känns futtigt. Och menar att bara för att han inte har en grön profilbild, så betyder det inte att han inte bryr sig.

Själv tycker jag Jardenberg har rätt. Och fel.

Rätt, eftersom en grön profilbild inte garanterar att man bryr sig. Och man kan visst bry sig, utan att ha grön profilbild alls. Man kan göra väldigt mycket, utan att manifestera det mot yttervärlden.

Fel, därför att jag inte ser på min gröna profilbild som det enda jag gör. Snarare det minsta jag gör. Hittills har jag mailat samtliga svenska partiledare, flera tjänstemän inom UD, samtliga nordiska Europaparlamentariker och även slängt iväg mail till FN. Ikväll författar jag en insändare till de lokala tidningarna där jag bor. Jag har skänkt pengar till Yari, och kommer skänka mer. Jag har mailat Röda Korset och Radiohjälpen för att få dem att starta insamlingar specifikt till Iran.Jag engagerar mig i Anonymous Irans ansträngningar att hjälpa Irans folk att nå ut på nätet utan att bli censurerade.

Och för att visa Iranier runt om i Sverige och världen att helt vanliga svenskar likt mig själv bryr sig, så har jag gärna en grön profilbild på twitter. Kan någon glädjas av det och känna att de inte är ensamma, so be my guest. Från och med idag bär jag dessutom ett grönt, enkelt armband av tyg, som lär få sitta på min handled ett bra tag. Ett lätt sätt att visa solidaritet på.

grontiran

 
View Comments

Posted in Nyheter, Politik

 

Kulturfyran: Politik och Romantik

10 Apr

Dags för att svara på veckans Kulturfyra:

1. Är det en skandal att ragga tjejer via Internet?
-Nej, varför skulle det vara det? Internet är precis som verkliga världen, vissa söker vänskap, andra söker kärlek, en tredje söker ingenting.

2. Har du förtroende för Politikerbloggen?
-Jag är nog i ett varken-eller där. Jag läser det som står, men tänker både en och två gånger innan jag tar texterna för sanna. Gör likadant som när jag läser tidningar, alltså.

3. Vad tycker du om Piratpartiet?
-Det är bra att det finns, men jag önskar att de kunde bli lite bredare i sina frågor och inte vara ett enfrågeparti.

4. Har du haft något romantiskt förhållande på grund av eller genom Internet?
-Ja, flera. Min sambo och jag (som varit tillsammans 5 år) träffades via den dejtingsite som Aftonbladet hade ett tag.

 
View Comments

Posted in Bloggar, Politik

 

Nej SD, jag vill inte bli politiker

27 Feb

Idag när jag gick ut och hämtade in posten från brevlådan, hittade jag något som gjorde mig både arg, ledsen och irriterad. Bland räkningar och brev fanns nämligen en liten flyer från Sverigedemokraterna. På framsidan fanns det en bild på en av deras medlemmar, Margareta Sandstedt, och orden ”Bli politiker – ring oss” med undertexten ”Ingen erfarenhet krävs – vi utbildar dig”. På baksidan syns två av deras yngre politiker tillsammans med orden ”Vi säger vad du tänker – Bli medlem redan i dag!” (ja, det stod i dag, inte idag).

Det som naturligtvis skrämmer mig först och främst är att man rekryterar medlemmar genom utskick i postlådor. Jag vet inte om denna flyer är ilagd för hand av någon idog partimedlem, eller om den klassas som ”samhällsinformation” – jag har nämligen en ”ingen reklam tack!”-lapp på min brevlåda.

Det som också skrämmer mig, är att man inte ens går ut med vad man tycker – utan bara lockar folk med orden ”trygghet och tradition” samt ”vi säger det du tänker”. Att intressera människor med samma värdegrund eller samma åsikter som partiet är tydligen inte intressant för Sverigedemokraterna – huvudsaken man vill bli politiker. Resten fixar de.

Jag hoppas innerligen att ingen, varken i min bekantskapskrets eller utanför den, lockas av denna flyer och kontaktar SD. I min värld står de för något som är avskyvärt, hur tillrättalagt och välkammat det än är: nämligen förtryck av människor från andra kulturer, främlingsfientlighet och inskränkthet.

Och vill jag bli politiker, så kontaktar jag närapå vilket parti som helst – bara det inte är Sverigedemokraterna.

 
View Comments

Posted in Samhällsfunderingar

 

Engagemang

26 Feb

När jag var ung, tonåring, var jag Engagerad. Jag Brann för saker. Miljö. Antirasism. Feminism. Jag var ordförande i miljörådet, åkte på möten och källsorterade. Bar fjällrävenjacka, som ett statement att nytt är inte alltid bättre. Jag tog aldrig steget fullt ut, gick aldrig med i något politiskt parti, men jag var Engagerad. Min mamma sa alltid, att antingen slutar jag som greenpeaceaktivist i en gummibåt, stoppandes oljefartyg – eller som politiker.

Någonstans på vägen försvann engagemanget. Åtminstone delvis. Förmodligen är det så för många, talesättet om att man är vänster som ung och höger när man blir äldre kommer ju uppenbarligen någonstans ifrån. FRA-debatten väckte till liv en del av mitt engagemang. IPRED, som klubbades igenom idag… väckte inte samma engagemang, av någon anledning. Kanske är jag lat. Kanske handlar det om bekvämlighet. Att inte vilja se det som är fel, eftersom jag då kan riskera att behöva försaka något i mitt liv som jag vill ha kvar.

Samtidigt – jag tycker om mitt engagerade jag. Jag tycker om när mitt inre väcks till liv, när mitt intellekt skärps och jag verkligen berörs av något. När jag bestämmer mig för att fördjupa mig, att gå till botten med något, känner starkt för något. Samtidigt är Engagemang och Intresse, i mina ögon, enormt attraktivt hos en annan part. Det väcker min nyfikenhet, och min beundran – oavsett om det är hos en man eller kvinna. En person som brinner för något, är helt enkelt en intressant person.

Vad brinner Du för?

 
Kommentering avstängd

Posted in Skrivet