Jag bor på hotell igen. Den här gången är det Best Western Time i Stockholm, som var riktigt trevligt inrett. Modern lobby och fina rum. Det gillar vi! Nu är det förvisso i jobbet, så det är mest sova jag gör här. Och jag kan omöjligt sova i båda sängarna samtidigt – men jag ska göra mitt bästa. Lovar.
Förresten – Hotellfrukost! Underbart. Mmm, längtar redan.
Så har jag då avverkat ännu en tur till Hufvudstaden. Det här året har jag sannerligen varit mer på resande fot än på många år. Normalt sett är jag ju en rätt hemkär typ som gärna tillbringar semestern i sommarstugan nere vid sjön och inte reser så mycket, men i år har det blivit många resor i jobbet. Och fler ska det bli! Jag kommer ju delvis gå över på en ny tjänst som kommer innebära måånga fler tjänsteresor.
Det var just för detta ändamål jag idag styrde kosan söderöver. Utbildning om sådant jag själv ska utbilda om, en heldag på Kungsholmen. Och det visade sig att jag hade fått lite fel uppfattning av vad min nya tjänst innebär. Istället för att vara en person i ett team om 2 som utbildar, och bara ha hand om IT-delen, ska jag nu ha utbildningarna helt själv och hålla i samtliga utbildningsavsnitt. Viss skillnad, men det spelar ingen roll – jag tänker köra ändå.
Efter att ha manglats full med kunskap styrde jag kosan tillbaka till centralen där jag träffade världens finaste Bea, Mattias (på bilden), Per & Danne för en fika. Vi pratade twitter, böcker, bokmässan och annat trevligt, och Mattias var vänlig nog att ge oss en tidig julklapp i form av en bok (jag fick Sara Kadefors “Borta Bäst”)! Det tackar vi så hemskt mycket för. Det var otroligt kul att ses, alltid lika roligt när man springer in i twittermänniskor.
Jag är på resande fot idag. Sitter just nu på ett tåg mot Stockholm och funderar om det inte skulle vara straffbart ändå att behöva stiga upp före 06.00. Å andra sidan, om det hade varit straffbart att behöva kliva upp före 06.00 hade jag antingen suttit i tryggt förvar bakom lås och bom just nu, och hade inte hunnit med mitt tåg. Utan blivit försenad. Såatte…
I övrigt har jag inte hunnit med några andra betraktelser än att tåget är snorfullt av business-liknande snubbar som jag antar ska ner till Hufvudstaden och göra Viktiga Affärer (definitionen av Viktiga Affärer lyder ”män i kostym som pratar i telefon och säger business, business, business á la galenskaparnas ”leif”). Dock är tåget inte lika kostymtätt som jag konstaterade att Stockholm var sist jag var där. Det återstå väl att se hur det ser ut när jag väl kommer fram.
Jaha, så var det dags för nästa World Tour of Sverige för min del. Imorgon kväll tar jag tåget ner till Stockholm och flyg till Göteborg, där jag ska vara några dagar för utbildning. Sen blir det tåg tillbaka upp till Stockholm, för jobb samt GeekGirlMeetUp. Hem kommer jag inte förrän på söndag igen. Givetvis har jag laptopen och det mobila bredbandet med mig, så jag kommer rapportera och skriva som vanligt här på bloggen men också via twitter.
Jajustdet – vill någon ses på en fika i Göteborg eller Stockholm, hojta till!
Det verkar som om det blir en Twitterfika i Göteborg på Onsdag kl 19.00 någonstans i närheten av Centralen/Heden, kanske får vi till en i Stockholm på fredag också!
De två senaste gångerna jag varit i Stockholm, det vill säga idag och förra gången, så funderade jag rätt mycket över en sak. Jag ser aldrig så många människor i kostym som i Stockholm. Det är kostymer till höger, kostymer till vänster och endast i undantagsfall ser man någon man med tex bara skjorta eller en vanlig tröja. Ofelbart rör det sig då om en turist. Hur kommer det sig?
Har storstaden en striktare klädkod än de mindre orterna? Eller är det Stockholmarna själva som vill verka fiiina genom att alltid bära kostym? Finns det bara businessfolk i Stockholm?
Jag vet inte. Men varje gång blir jag lika förundrad. Nästa gång jag åker hit kanske jag har på mig en egen kostym, så jag smälter in i mängden.
Så har jag då klarat av Stockholm för den här gången, och jag överlevde faktiskt. Stockholm får mig alltid att le, både åt den stress och det tempo som alla kör konstant – men även åt alla människor, bilar, tunnelbanetåg och andra fordon som kör än hit och än dit. Som lantis känner man sig som en främmande fågel, även om åtminstone jag anpassar mig rätt fort till tempot. Det var också rätt skönt att se att jag fortfarande hittade hyfsat och inte gick vilse 
Torsdagen ägnades åt jobb, och efter det träffade jag Newyns och Anders på St Eriksplan och gick och fikade med dem. Efter en timme bytte vi plats och café till hötorget, där vi träffade Karin, Christina och Ullis – mycket trevligt. Tanken var att vi skulle på Meet the future efter det – men där var jag bara en liten stund eftersom det snarare kändes som en hipp studentpub för tonåringar än något annat. Jag och Suzanne drog hem till henne istället, och jag fick sova på hennes underbart sköna soffa.
Idag har jag lyckats shoppa (byxor, tröja och några böcker), träffa världens bästa Chr och sitter just nu i Suzannes bil på väg mot Göteborg. Eller Go:teborg som det numera heter. Imorgon kommer jag attackera Bokmässan med liv och lust, ikväll vet jag inte riktigt vad som händer.
En riktigt busy helg – och jag gillar’t!
Sitter på tåget. Lyckan över att få en fönsterplats med bord var total – ända tills jag insåg att jag får åka bakåt. Bakåt! Vedervärdigt. Önskar att SJ kunde komma på nåt smart sätt så alla alltid får åka framåt… men det är väl att önska lite för mycket.
Har inte så mycket som tittat på mina förberedelseuppgifter inför dagens jobb i Stockholm, vilket känns en smula oansvarigt – men gubevars, jag har ju en hel timme på mig. För tillfället njuter jag av att känna mig sjuukt business och upptagen (laptop+mobilt bredband på tåg!), vilket känns ungefär som när man lekte skola när man var liten.
Vill även passa på att utfärda en varning till alla Stockholmare: Det kommer en lantis till stan idag. Detta innebär att märkliga och otäcka saker kan hända. Om någon skulle le emot dig och vara trevlig utan anledning, om tunnelbanan plötsligt bryter samman, om någon står till vänster i rulltrapporna eller om du hör alldeles för mycket dialekt så kan du vara säker på att jag är i närheten. Det klokaste i en sådan situation är att hala upp senaste numret av DN På stan, mumla nåt om nån Stureplanskrog samt fly till biblioteksgatan eller stureplan – där kommer ni garanterat inte hitta mig, och Stockholmslivet torde alltså flyta på som vanligt där.
Så var det dags då. Det är Kvällen Före Dagen D, då jag susar ner till Stockholm i ett skinande blankt X2000 för att A) Jobba, B) Träffa trevligt folk, C) ta mig vidare till Göteborg och Bokmässan. Och sen ska jag hem igen, till på köpet.
Självklart kräver detta en del förberedelser, såsom A) Skriva packningslistsa, B) packa, C) Oroa sig för att gå vilse, C) Skriva ut kartor, D) Bedöma om man har tillräckligt många böcker med sig, bland mycket annat. Fast det finns ju sånt man inte kan förbereda sig för. Exempelvis, hur trendkänslig är bokmässan? Kan jag ha mina MaryJane-Crocs, eller blir jag lynchad då? Hur varmt är det i Go:teborg, vilken jacka ska med? Behöver jag partykläder, eller räcker det med mingelvänliga mässkläder? Kommer jag gå vilse i Stockholm, eller kommer jag hitta? Svårt, svårt, svårt.
Men nu har jag en väska packad med kläder (bra att ha, har jag hört), jag har tre pocketböcker med mig utifallatt, moleskineboken är med, datorgrejer är nerpackade, biljetterna nerstoppade… och jag kom till och med ihåg ackrediteringen till bokmässan. Så nu är det bara att åka.
Wish me luck.
Fick ett mail idag precis innan jag gick hem. Ett utskick med några protokoll, lite förberedelseuppgifter och en text som avslutades med ”Vi ses på Torsdag den 24:e September kl 10.00 på huvudkontoret!”
…va? Torsdag? Huvudkontoret?
Det visade sig att jag tydligen skulle vara just där. På huvudkontoret, i Stockholm. På torsdag. Vilket inte gör mig något alls, eftersom jag ändå skulle till Stockholm på fredag. Så att åka dit på jobbets bekostnad på torsdagen gör liksom inget alls. Bara bra, ju.
Så nu ska jag tydligen på MeetTheFuture. Och träffa Twittrare. Intressant värre! Det har dock inte löst sig med bostad än… men det ordnar sig.
Hoppas jag.
…trodde jag, ja. Att jag skulle till Stockholm på WP-fika alltså.
Istället vaknade jag med galen migrän, dubbelseende och kräktes när jag försökte gå upp. Det var bara att ta medicin och bege sig tillbaka till sängen. Försöka sova bort eländet.
Jag vaknade till vid ettiden någonting, men somnade sedan om igen och sov till tre. Nu är jag hyfsat vaken, och ska väl både försöka få i mig något att äta och dricka kopiösa mängder vatten. Och ta det lugnt såklart.
Någon WPfika i Stockholm blev det inte.
Jaha, så har jag bokat mig en resa till Kungliga Hufvudstaden på Onsdag den 8:e. Jag ska vara med på WPfika, strosa runt lite på stan och troligtvis fnittra åt alla roliga Stockholmare, som den tvättäkta lantis jag är. Vill du ses eller hitta på något på onsdag (jag kommer vid 12snåret, åker vid 21) – så hojta till!
|
Gilla!