.
DN slår på stora trumman och skriver i sin nätupplaga (kanske i pappersupplagan också, vad vet jag?) om att en ny studie visar en tydlig skillnad mellan könen när det gäller internetvanor. Artikeln illustreras av en bild på en person vars ansikte är förlagd i skugga (läs: kille) som tittar på rosa (läs: tjejig) webbsida och har massa läskburkar brevid sig. I artikeln kan man läsa att det är Stockholms Universitet och Stockholms stad som tillsammans tittat på internetanvändandet bland 523 gymnasieungdomar.
523 gymnasieungdomar.
I Stockholm.
Och de görs till talesmän för hela ungdomsgenerationen? Ni tycker inte att ni dragit på lite väl stora växlar nu, DN? 523 gymnasieungdomar, delat på tre år, ger att man gjort undersökningen på en skola med ungefär 5 klasser per årskull. Det är en, i mina småstadsögon mätt, mycket liten skola. Eller åtminstone en liten del av en skola.
Nu har jag förvisso inte läst själva undersökningen (jag tror säkert den är väl genomförd på alla sätt och vis), men som vanligt när det gäller forskningsresultat om kvinnor vs män som lyckas tidningarna tappa den mest intressanta frågan av alla, nämligen hur:et. Det vill säga, hur kommer det sig att man i den här undersökningen har hittat signifikanta skillnader på surfvanorna hos tjejer och killar? Kan det ha att göra med en uppväxt där man lärt sig vad som förväntas av tjejer och killar? Eller kan det vara så att just de ungdomar man studerat har olika fritidsintressen? Olika bakgrund klassmässigt sett? Kanske olika mycket datorvana?
Om det skriver inte DN. Istället slår man fast att könsrollerna är fortsatt fast förankrade hos ungdomsgenerationen – eller åtminstone hos de 523 ungdomar som deltagit i denna studie. Förhoppningsvis är ungdomarna själva en smula mer vidsynta än så.